På samhällets beteendearena handlar självförsvar om att förnimma och observera förändringar i omgivningen och att kontrollera motståndaren. Den bästa försvarsmetoden är den som aldrig syns. De forntida ninja hade som mål att kunna ”verka utan att synas”. Med våldsmedel kan vi försvara oss vid en direkt fysisk konfrontation med och utan vapen eller redskap, men med rätt beteende undviker vi situationen fullkomligt och behöver aldrig ens bli konfronterade. Med rätt beteende syftar vi på metoder som reducerar osäkerhet och skyddar både mot fysiska och psykiska överfall och konfliktsituationer på ett subtilt sätt, ofta helt osynligt.
Det handlar om att förstå sig själv och hur vi med affektsmitta påverkar och påverkas av omgivningen. När vi förnimmer händelser i vår omgivning kallas den förmågan för ”aiki 合気” på japanska. När vi påverkar och kontrollerar vår omgivning så gör vi det med något som kallas för ”kiai 気合” på japanska. Aikijutsu och Kiaijutsu bildar grunden för träning på beteendearenan och är viktiga delar i Ninjutsu. Det är två olika sidor av samma mynt och kommer till uttryck i ”sakki”.
Inom Bujinkan har vi något som kallas för ”sakki test” och för många betyder det ”dödlig avsikt - 殺気” och att syftet med testet är att kunna känna det och skydda sig mot det. Men Hatsumi sensei skriver det också som 察気 (sakki), som ”att känna avsikt". Samma uttal på det japanska ordet, men två olika teckenuppsättningar. Det är viktigt att känna till skillnaden mellan dessa två.
Vaksamhet är ett vapen! Om den används på rätt sätt, kan den dölja dina rörelser, avvärja potentiella hot, förhindra attacker och i slutändan, rädda ditt och andras liv. Vaksamhet är alltid tillgängligt. Det aldrig tar slut och utfärdas av naturen till alla varelser som vandrar här på jorden. Att utnyttja kraften i vaksamhet kan vara jobbigt och tröttsamt, men med lite träning kan dock det bli lika naturligt som att se sig om vid ett övergångställe.
Det finns 2 former av vaksamhet
Det är genom observation man blir mer trygg och alert. Den hjälper dig att utvärdera omgivningen, identifiera fara i försåt och att finna vägar för att undvika dessa hot eller planera för flykt eller kamp. Detta omfattar även identifiering av möjliga konflikter under uppsegling och hur man verbalt kan trappa ned dem. Vi observerar:
Situationen i samhället och i vår närmaste omgivning kan förändras med tiden och det gäller att vara medveten om det när det sker. Det kan vara något så enkelt som att läsa en artikel i en tidning som påverkar mitt beteende. Pandemi är ett annat exempel. Samhället är i ständig förändring, likaså är de kriminellas metoder och tricks.
Vi är medvetna om:
Genom att uppmärksamma avvikelser mot en normalbild kan vi undvika att hamna i farliga situationer. Normalbilden är en egenskap som innebär att ett beteende lever upp till en viss norm eller regel i multivariabla sammanhang, att något är typiskt. Normalbilden kan definieras utifrån antingen normalfördelning, genomsnittlighet eller vanlighet, eller utifrån vad som anses vara naturligt.
Avvikelse är en störning i normalbilden, allt sådant som finns där men som inte borde finns där. Eller allt sådant som saknas, men som borde finnas där.
Exempel på avvikelser kan vara en bil parkerad på udda ställe eller avsaknad av barn och kvinnor på gator och torg eller en plötslig förändring i atmosfären.
Förekomsten av sådana avvikelser indikerar på förändring och måste observeras.
Genom att definiera normalbilden och uppmärksamma avvikelser får man fram ett underlag för beslut om hur man ska agera.